Armémuseum, Stockholm
Lördagen den 5 mars var jag på Släktforskarförbundets samrådskonferens på Nordiska museet i Stockholm, där 35 släktforskarföreningar från olika delar av landet hade samlats. Förutom de frågor om förbundets verksamhet som diskuterades var det trevligt att träffa likasinnade och prata om släktforskning samt utbyta erfarenheter om föreningarnas verksamhet.
På övningsheden
När jag ändå var i Stockholm tog jag förstås tillfället i akt och stannade ett par dagar. Nyligen har jag stött på en del soldater både på min mammas och pappas sida när jag släktforskat, vilket gjorde att jag tänkte göra ett besök på Krigsarkivet. Där var det förstås inte öppet förrän på måndagen och då tyckte jag det passade bra att besöka Armémuseum på söndagen. Man hade byggt upp en del scener som visade hur det kunde se ut t.ex. på exercisheden, där förläggningen fanns och där man övade.
Matlagning i det fria
Man bodde i tält vid övningarna på heden
Att följa Sveriges ”krigiska” historia från 1500-talet till nutid var lärorikt och gav många funderingar om krig, makt och erövring både förr och nu.
Vid kanonerna
En sårad soldat
Måndag och dags att åka till Krigsarkivet, där de var mycket vänliga och hjälpsamma. En hel vagn med tjocka luntor fick jag att bläddra igenom. På mammas sida hade jag lite uppgifter om min morfars farfar, morfars farfars far och morfars fars bror, som samtliga tillhört Älvsborgs Regemente, Norra Kinds kompani.
Morfars farfars far Nils Nilsson Svensk, född 1781, antagen 1806, avsked 1830, hittade jag inga ytterligare uppgifter om.
För morfars farfar Gustaf Nilsson Från, född 1815, antagen 1836, avsked 1867, ålder 21, ogift, längd 5 fot 8 tum, fanns ett kontrakt. Det är svårläst men jag ser att det är ett avtal mellan Rote 763 Skog och Gustaf Nilsson från Stora Svenstorp i Länghems socken. Där står om lega, skäppor korn till jul, höst och vårarbetet, reparationer på torpet samt ”vid Soldatens kommendering brukas Torpet helt och hållet av Roten för Soldatens räkning”.
Friskhetsintyg för Gustaf Nilsson
På ett friskintyg står följande:
”Såsom Recryt för Roten N:r 763 vid Norra Kinds Comp. af Elfsborgs Kongl. Regemente är Gustaf Nilsson förevisad, af mig besigtigad och befunnen till yttre delar frisk och felfri, samt utan synbara tecken till någon invärtes sjukdom. Det attesteras på aflagd Embets-Ed: så sant mig Gud hjelpe till lif och själ. Borås den 25 okt 1836 /oläslig namnteckning/ Fält-Läkare”.
I ett intyg om Gustaf Nilssons vandel står:
Intyg från församlingsprästen om Gustaf Nilssons vandel
”Drängen Gustaf Nilsson i Stora Svenstorp, Lenghems Socken, Kinds Härad, vilken antagit lega till Soldat vid Elfsborgs Kongl. Regemente och Norra Kinds Compagnie, är född år 1815 femton den 30 augusti, äger väl försvarlig Christendomskunskap, brukar ordentligt Salighetsmedlen och förer ärlig och beskedlig vandel.
Attesteras
Lenghems prestgård den 19 September 1836 /oläslig namnteckning/ Pr. P.L ”.
Johannes Från
Morfars fars bror Johannes Gustafsson Från, född 1847, antagen 1867, avsked 1894, 20 år, 5 fot 7 tum, tar tydligen över torpet nr 763. Om denne Johannes Från har jag en fotokopia med vidstående bild från en hembygdsbok, där det står att han blev uttagen till gevärshantverkare vid Statens utbildningsskola i Karlsborg. Efter 26 års tjänst som soldat fortsatte han som smed på Torpa Herrgård och tack vare sin goda hälsa fortsatte han sin gärning nästan till sin död 1940, 93 år gammal.
Det finns säkert mycket mer att få fram, bland annat var torpet låg, så det blir att forska vidare.
På pappas sida har jag en del uppgifter om farfar, farfars farfar och farfars morfar och jag hann titta i några luntor till innan jag var tvungen att skynda iväg till Göteborgståget, men det får jag skriva om i nästa inlägg.
Fortsättning följer . . . . . . . .
